myrstackarnas

Hur kan det vara så olika? Med Freja hade jag nästan aldrig ont, hade inga problem alls med hela graviditeten! Men den här gången! ARGH! Mådde illa som fan de första månaderna, och nu har jag såååå ont! I ryggen, längst ner i ländryggen, mot rumpan. Så sjukt ont att jag ibland inte kan stå upprätt, och det blir bara värre! Pratade med sjukvårdsupplysningen igår och de sa åt mig att prata med min barnmorska, och min barnmorska skicka mig till sjukgymnasten. Men nu ska jag få träffa en sjukgymnast, jag hoppas snart!

Och dum som man är så åker man hem o städar, fast man säger att man ska ta det lugnt! Hur dum får man vara?? Nu sitter jag här med ryggont igen då...

Det är värst på kvällarna. På dagen är det mest bara en molande värk, men på kvällen är det så sjukt! Försöker undvika att bära tungt men ibland måste man ju. Freja i och ur bilsätet och vagnen. I och ur sängen...Ja, det blir väl mer än man tror ändå... Vi får se vad sjukgymnasten säger...

Ibland undrar jag varför man gör om det? Om det nu är så jobbigt, ont, illamående. Varför varför göra om det? Men sen säger Freja något sött så man blir varm i hela kroppen.

För det är verkligen så. Man hör om det när man inte har egna barn. Att de lyser upp ens liv, att man blirså glad, att livet känns lättare. Eller hur, tänker man ju. För det gjorde jag. Man ser ju överallt och hela tiden hur jobbigt det är med barn. Skriker och bråkar, skiter å slåss.

Men Freja lyser verkligen upp min dag. När hon pratar med tv:n, sjunger, kramar och leker. Jag ler hela dagarna med henne.

Jag förstår varför folk skaffar fler barn hela tiden, trots jobbiga graviditetsbesvär mm.

I love her!