myrstackarnas

Ibland skulle jag vilja ha en psykolog att gå till. Inte för att jag har stora problem, mest för att ha någon att prata med. Någon som har tystnadsplikt, som lyssnar ch förstår, kommer med tips ocj idéer. Någon som inte känner alla mina vänner, någon som jag inte umgås privat med. Någon som jag kan gråta, skrika och skratta inför. Men ändå inte kostar multum. Finns nog ingen sån där ute. Har funderat på att starta en ny blogg. En hemlig som ingen kan gå in på, bara för att juag ska kunna skriva precis vad som helst. Men då kan jag ju lika gärna skriva dagbok. Och det gör jag ju... Typ. Skriver kanske två-tre gånger om året. Och bara när jag känner mig riktigt nere och deppig. Känner mig faktiskt bättre efteråt. Men det skulle vara bättre med en riktig människa som kan komma med förslag på hur jag kan göra.

Tv:n funkar inte. De skulle skicka en ny boxer. Tur att vi har en uppe också annars missar vi ju julkalendern. Den e faktiskt riktigt bra i år. Men eftersom den står uppe så blir det att man inte sitter vid den hela tiden. Och det kanske e bra. Lyssnar på radio och städar istället.

De har en fråga på radio. Har du någon gång gjort något olagligt utan att det var meningen? Jag kan komma på många gånger. Som två olika gånger när jag har lagt det jag ska köpa på vagnen. Märk väl, PÅ VAGNEN. Sen strosar jag runt en stund i affären, hittar inget och går iväg! Långt senare ser jagatt det ligger nåt på vagnen. Och detta har hänt under två olika tillfällen. En gång var det två pennor från en bokhandle, sen var det hårfärgningsmedel en gång.PINSAMT! Men man går ju inte tillbaka! En annan gång skulle vi gå på båtmässa. Tomas gick framför mig och betalade. Jag gick bakom opch följde med honom in. Sen vänder han sig om och frågar. "Betalade du?". Nej, det trodda jag ju att han hade gjort! Haha, och ingen stoppade mig. Jag bara gick förbi.

Usch, fy på mig...

Har ni gjort nåt liknande eller är det bara jag som verkar korkad?

Ha det bäst!